START | OM OSS | KONTAKT

BODELNING

BODELNING ÄR EN RÄTTSHANDLING där två makars eller f.d. makars egendom delas upp mellan dem. Bodelning sker normalt när ett äktenskap upplöses genom att den ena maken dör eller om makarna skiljer sig. Makarna kan också göra en bodelning under äktenskapet utan att skilsmässa på något sätt är aktuell.

BODELNING UNDER ÄKTENSKAPET. Makarna kan göra en bodelning under pågående äktenskap utan att skilsmässa på något sätt är aktuell. Anmälan om att bodelning ska göras måste dock anmälas till tingsrätten för att sedan kungöras i post- och inrikes tidningar och i en ortstidning. Till skillnad från vad som gäller vid skilsmässa, måste makarna vid bodelning under äktenskapet vara överens, inte bara om att bodelning ska ske, utan också om hur egendomen ska fördelas. Ena maken kan inte tvinga fram bodelning under äktenskapet.

Skälen till att bodela under äktenskapet kan vara flera. En anledning kan vara att makarna vill dela upp sina tillgångar och göra klart vem som äger vad. Bodelning under äktenskapet är då ett bra sätt att bestämma de inbördes ägarförhållandena. Genom bodelning kan de också föra över egendom från den ena maken till den andra och utjämna de inbördes egendomsförhållandena. Makar kan också vilja att båda ska stå som ägare av egendomen och överför därför egendom mellan sig av rättviseskäl.

Om makarna vill, kan de avvika från hälftendelningsprincipen när de för över egendom mellan varandra. De kan också komma överens om att ta med enskild egendom som annars inte ska ingå i bodelningen.

Om makar som har bodelat under äktenskapet senare skiljer sig, får de bodela en gång till i samband med äktenskapsskillnaden om inte all egendom är enskild genom äktenskapsförord.

BODELNING VID ÄKTENSKAPSSKILLNAD. Bodelning behöver inte göras förrän det finns en dom på äktenskapsskillnad men kan göras redan under betänketiden.

Huvudregeln i ett äktenskap är att makarna har s.k. giftorätt. Det innebär att vardera maken i bodelningen kan göra anspråk på hälften av värdet av den andra makens tillgångar minus hans eller hennes skulder. Se mer om giftorätt och enskild egendom på sidan Äktenskapsförord. Vanligen tas tillgångarna upp till aktuellt marknadsvärde. Från de tillgångar som vardera maken har frånräknas makens skulder. Det kallas skuldtäckning. Värdet av makarnas andelar i boet efter skuldtäckning läggs ihop och delas i två.

Sedan värdet av andelarna har bestämts görs en lottläggning, vilket innebär att de olika egendomsobjekten fördelas mellan makarna. Vardera maken ska få så mycket av egendom som motsvarar värdet av makens andel av boet. I första hand ska vardera maken få sin egen egendom intill värdet av sin andel. Den make som äger mer än den lott han eller hon ska ha efter bodelningen, får bestämma vilken egendom som ska lämnas till andra maken. Ett alternativ är att betala motsvarande belopp i pengar.

Den skriftliga bodelningshandlingen ska undertecknas av båda makarna. Bodelningshandlingen behöver inte registreras.

En undantagsregel från lottläggningsreglerna är att om den ena maken behöver bostaden och bohaget bättre än den andra sambon, kan han eller hon, om det är skäligt, få överta bostaden eller hela hemmet. Den övertagande maken ska i så fall i princip ersätta den andra maken för värdet av det som övertas.

Bodelningen är en privat åtgärd och är makarna överens om vad som ska ingå i bodelningen och hur värdering och fördelning av egendomen ska ske blir proceduren enkel. De gör en förteckning över tillgångar och skulder i den omfattning de anser att det behövs, antecknar vem som ska ha vad och hur ansvaret för skulderna ska fördelas samt daterar och undertecknar handlingen.

BODELNING VID DÖDSFALL. När en make avlider har den efterlevande maken rätt att begära bodelning. Som ett alternativ till lika fördelning av giftorättsgodset kan den efterlevande maken bestämma att bodelningen ska göras så att vardera sidan behåller sin egendom.